<< Hem
Lång torka
Det var ganska länge sedan jag publicerade något på den här bloggen, men nu funderar jag på att köra igång igen. Skall bara kraftsamla lite grand.
/g
Hasselbladspriset 2005
2005 års Hasselbladspristagare blev
Lee Friedlander.
Erna och Victor Hasselblads Stiftelse delade idag ut priset på Göteborgs Stadsteater. Jag hade förmånen att vara där som en av de inbjudna även i år.
Stiftelsen har gjort ett bra val av pristagare i år och Lee Friedlander är en skönt ödmjuk person med varm humor. Det är svårt att inte tycka om honom. Han var i sitt tacktal mycket kortfattad men det var befriande att slippa mer akademiskt klichéspäckat ordbajseri, vilket de övriga gästerna bjöd på i riklig mängd. Lee Friedlander är en intressant fotograf, men jag tänker inte gå närmare in på hans bilder och person här. Se istället länkarna nedan.
Som helhet var evenemanget på Stadsteatern i vanlig ordning lågmält och sövande men jag klarade med viss ansträngning hålla mig vaken. Det enda som var riktigt bra var filmen om Lee Friedlander, som gjorts av en känd fransk filmare, vilken jag tyvärr glömt namnet på. En utmärkt film som innehöll bilder av och nära intervjusekvenser med pristagaren.
Utmärkelserna delades ut av
Prinsessan Desirée, som tycktes helt oförberedd inför evenemanget. Hon yttrade inte ett ord och jag lyckades räkna till ett enda kort leende från Prinsessan.
Efter evenmanget var det en kort promenad över Götaplatsen till
Hasselblad Center där det bjöds på vin och förhandsvisning av Friedlanders utställning, som öppnar för allmänheten imorgon. Utställningen är väl värd ett besök.
Länkar - Lee Friedlander:
BiografiJazz-porträttUtställningUtställning
Med "döden" i blickfånget
Jag begär inte att någon skall tro mig - men jag lyckades få bort en "stuck pixel" på min nya EIZO-skärm. Det är knappt jag vågar tro det själv. Kan det verkligen funka eller har jag drömt att jag hade pixelfel på skärmen..?
Tillverkningen av stora LCD-skärmar blir bättre och bättre men det är fortfarande stor risk att det vid processen uppstår så kallade pixelfel. Det är så vanligt att det till och med finns en
ISO-standard och de flesta tillverkare har egna
pixelpolicies, vilka distributörerna och detaljisterna är mycket noggranna att upplysa om för att slippa reklamationer.
I något fall har Allmänna Reklamationsnämnden
givit konsumenten rätt i ett "pixelärende" men det är förmodligen mycket svårt att få rätt även som konsument. Är man (som jag) näringsidkare och bara en kund i mängden så lär det bli ännu svårare att få en skärm utbytt om felen ligger inom tillverkarens "policy".
Jag har alltid varit lite skakig när jag, väl medveten om problemet, installerat LCD-skärmar. EIZO har en mycket generös pixelpolicy så jag håller mig till deras skärmar men till och med de måste nog dra sin gräns någonstans.
Jag klappade ömsint om den den gamla trotjänande CRT:n och ersatte den sedan brutalt och okänsligt med den nya EIZO:n. Vad vackert det blev med två svarta, smäckra EIZO-skärmar på skrivbordet! Njöt en stund av åsynen och slog därefter nervöst på datorn stint stirrande på den nya skärmen.
"H-E!!!" En klarrött lysande pixel ståtade mitt i gyllene snittet på fanskapets svarta startbild. En
höstkris är blek i jämförelse med vad jag kände i det ögonblicket. "Varför just jag!?".
XP startade snällt upp och allt fungerade finfint - förutom då den där röda strålkastaren som envist lyste mitt på skärmen som om den försökte blända mig. "Nu skall du inte
förhasta dig Gerhard", tänkte jag högt för mig själv. Började förstrött googla [
"dead pixel" OR "dead pixels" remedy OR fix OR "turn off" OR "black out" OR "turn it off"], utan att egentligen tro att jag skulle få några svar på mitt desperata rop på hjälp. Klickade förstrött på de första svaren och konstaterade trött att folk blivit desperata före mig. "Hur kan de tro på sån där skit?", tänkte jag medan jag
läste om någon dåre som försökte slå i oss andra att man kunde fixa ett hårdvaruproblem med en mjukvarulösning. "Jajaja... en film kan jag väl köra för skojs skull". Tankade hem
filmen, packade upp, startade den över den döde och gick efter en kopp kaffe. Vid kaffebryggaren ringde mobilen och jag fastnade i ett långt samtal innan jag gick tillbaka till datorn.
Ja, nu har ni redan gissat min reaktion. PIXELN VAR BORTA!!! Jag trodde inte mina ögon! Den var verkligen återställd. Hur det gick till har jag ingen aning om. Om det verkligen var filmen som gjort susen vågar jag inte gå ed på utan konstaterar bara att det finns en strimma av hopp för er alla där ute med döden i blickfånget.
Microsoft har till slut tagit sitt förnuft till fånga och satsar på smidigare färghantering. I fredags släppte man därför den nya "
Microsoft Color Control Panel Applet for Windows XP" - ett tillägg till kontrollpanelen där man kan installera och ta bort ICC-profiler för bildskärmar, skanners och skrivare. Man kan också med hjälp av en 3D-modell jämföra färgrymder och visa detaljerad information om sina profiler.
RawShooter Premium 2006
Så har den då slutligen kommit!
Betalversionen av RawShooter från (det danska företaget)
Pixmantec - programvaran som tiotusentals fotografer väntat tålmodigt på.
Man skulle kunna säga att RawShooter är ett "framkallningsprogram" för digitala bilder i råformat. De flesta digitala systemkamerorna (och någon enstaka kompaktkamera) kan spara bilder i råformat, vilket i princip innebär att bilddatat sparas i en fil exakt så som sensorn såg det i fotograferingsögonblicket. Kamerans inbyggda programvara för skärpning, fastställande av vitbalans, kontrast, färgrymd etc lämnar bilddatat helt obearbetat. Oftast (alltid?) får man också en bild med ett större färgdjup.
Istället får man "framkalla" bilden till ett hanterbart format i en så kallad råkonverterare, som är en programvara i datorn. Det finns flera råkonverterare som t ex
Capture One (C1),
Adobe Camera Raw (ACR),
Digital Photo Professional (DPP - Canons egen) m fl. RawShooter är alltså ytterligare en sådan.
Det som är speciellt med RawShooter är att den funnits i en enklare
gratisversion sedan början av 2005 och den har blivit omåttligt populär och fått mycket
goda omdömen. Det är främst arbetsflödet som premierats men den ger också ett mycket bra bildresultat för många typer av bilder.
Gratisversionen kommer, enligt löfte från Pixmantec, att leva vidare men den kompletteras nu alltså med en "premium-version" som innehåller en lång rad ytterligare funktioner för den mer avancerade digitalfotografen. Funktioner som lagts till i den nya versionen är:
- Support för fler kameramodeller (företrädesvis proffshus)
- Jämförelse av bilder sida vid sida
- Kurvor
- Nivåer
- Personlig anpassning av gränssnittet
- Snabb-bläddra mellan bilder
- Beskärning
- Rotering/upprätning
- Förstoringsglas (detaljförstoring bild i bild)
- Snabbframkallning för t ex proof via E-post
- Batch-ändring av filnamn
- Interpolering (storleksförändring)
- Korrigeringsverktyg (intensitet, färgbalans, brusreducering)
- Förbättrad vitbalans-korrigering
- Utökat färgstöd
RawShooter Premium släpptes för bara några timmar sedan och jag köpte min kopia på studs (€52,20 plus 25% moms för den som inte är momsregistrerad), eftersom jag testat standardversionen sedan den först kom ut och vet att jag vill ha programmet som ett komplement i min setup. Dessutom gäller detta priset (introduktionserbjudande) bara tills på måndag, då priset går upp till €84 (plus moms).
Jag skall försöka återkomma med ett personligt omdöme när jag testat några dagar.
Äntligen! Onigo har gjort det som vi alla väntat på! De har startat en Photoshop wiki. Vad en wiki är? Det är en hemsida som alla besökare tillsammans skapar. Du kan redigera i andras artiklar och skriva egna. Det låter kanske som kaos men faktum är att det fungerar alldeles utmärkt! Kända wikis är
wikipedia.org och
susning.nu, som båda är mycket väl fungerande uppslagsböcker. Men de handlar ju förstås inte om Photoshop.
Nu har istället folket på Onigo, som sagt, kommit på den alldeles uppenbara och utmärkta idén att göra en wiki om Photoshop-trix och -teknik. En förutsättning för att en wiki skall bli riktigt bra är förstås att den befolkas av duktiga skribenter. Inte för att det är särskilt svårt, utan för att det måste in många bra texter.
Om deras projekt slår väl ut kommer vi snart ha ett uppslagsverk som samlar allt som är värt att veta om Photoshop på ett enda ställe! Där finns faktiskt redan en hel del matnyttigt att börja med.
Läs mer om wiki i allmänhet
här och besök Onigos Photoshop wiki
här.
De bästa tidskrifts-omslagen
The Magazine Publishers of America avslöjar de bästa
tidskriftsomslagen under 40 år.
På
dagbladet.no finns
bättre bilder. Undrar varför
ASME inte själva visar bilderna. Spara bandbredd?
Störd
Skit - nu har jag en sådan där besvärlig tvåtimmars höstkris igen. Efter ett par dagars torka flyter jobben in igen. Framtiden är ljus, familjerelationerna stabila och hälsan är på topp. Massor av intressanta möten ligger i den närmaste framtiden. Hur f-n i hela härliga paradiset kan man krisa då?
Är det i magen som själen sitter? Jag skall donera den till forskningen. IMORGON!
39 megapixlar
Kodak meddelar i en
pressrelease idag att man nu börjar tillverka två nya sensorer:
KODAK
KAF-39000, 36x48 mm, 39MP (7216x5412px)
KODAK
KAF-31600, 33x44 mm, 31,6MP (6496x4872px)
"Våra nya sensorer gör upplösningen för professionell fotografi nästan dubbelt så hög. Detta hjälper till att ge nytt liv åt bilder på ett sätt som aldrig förut varit möjligt.", säger Chris McNiffe, General Manager på Kodak Image Solutions.
Dessa sensorer med extremt hög upplösning är naturligtvis i huvudsak riktade mot mellanformatsmarknaden och dess digitala bakstycken. Än så länge väntar vi förstås på fullformatssensorer till mellanformatarna men det känns nu allt mindre avlägset. Det skall bli intressant att se vad ett bakstycke med KAF-39000-sensorn kommer att kosta och vilken tillverkare som blir först ut på marknaden.
Phase One har redan annonserat
nya modeller med dessa sensorer.
En 39MP-bild i 8 bitar är på blygsamma 112MB, medan en i 16 bitar är på 224MB. Dags att se sig om efter "
Den optimerade Photoshop-datorn" kanske? Min gissning är att det (än så länge) blir svårt att skyffla så mycket data i kameran i särskilt hög fart, varför den största sensorn förmodligen får stanna i studion ett tag framöver.
"Kodak fortsätter att sätta den yttersta standarden för högkvalitativa digitala bildsensorer", säger Christian Poulsen,
Hasselblads VD. Han fortsätter: "Våra kunder målar med ljus, vilket kräver möjligheten att fånga även de mest subtila detaljerna i en bild."
Målar med ljus ja... Där snodde han allt en gammal klyscha. Ordet fotografi kommer från grekiskans ord phos (ljus) och graphis (pensel), vilka tillsammas betyder "måla med ljus". Men han har ju rätt - tekniken kommer alltid trea. Ljuset i bilden är nummer ett, kompositionen nummer två och tekniken nummer tre. Fast ibland är
tekniken lite mer
upphetsande för
fotografen (mig...). Fram för mer pixlar!
Skillnad mellan Arial, Grotesque och Helvetica?
Bill Gates är väl inte känd som någon boren estet precis. Mer känd är han nog för sitt affärssinne. Förmodligen har han smittat av sig på organisationen, för när Microsoft skulle välja fonter att paketera med olika applikationer funderade man först på det vackra typsnittet Helvetica. MS-folket tyckte att förstås att det blev på tok för dyrt och valde istället Arial, som betingade en lägre licenskostnad.
Mark Simonson berättar i en
artikel mer om de subtila skillnaderna mellan lågprisalternativet
Arial och
Helvetica och de uppenbara likheterna med
Grotesque.
Kan du se skillnad eller är du som Bill? Testa dig själv
här. Själv scorade jag 9 av 10 på första försöket. Gjorde fel på "WINDOWS"...
Elementärkunskaper för en grafiker...
Tidigare har det endast funnits möjlighet för amerikanska fotografer att vara med i
Adobe Photographers Directory (APD). "För att säkerställa att fotografer som listas i APD är proffessionella fotografer arbetar
Adobe för närvarande med Nordamerikanska organisationer som
ASMP,
PPA,
SAA,
EP och
APA, men vi strävar efter att bli globala.", säger en källa (som vill vara anonym) på APD när jag kontaktar dem. Ingen väl förborgad hemlighet i och för sig, eftersom det även
står att läsa på hemsidan.
"Svenska Fotografers Förbund (SFF) blir först i Europa att få sina fotografer listade i Adobes Fotografguide", meddelade SFF:s ordförande Åke Sandström på ett SFF-möte i Göteborg på tisdagskvällen. I början av November kommer medlemmar i SFF att kunna rekvirera den unika (individuella) auktorisationskod som krävs för att lista sig i Adobes fotografregister.
Adobe Photographers Directory är unikt på så sätt att det är direkt tillgängligt i
Adobe Bridge - filbrowsern som följer med alla mjukvaror i programserien Creative Suite 2 (CS2) från Adobe. Ett klart försprång för SFF:s medlemmar.
Möjligheten att leta bildbyråbilder (stock photos) och fotografer i Adobe Bridge har retat upp många nätdebattörer och många har frågat sig om det är ett
hot eller en möjlighet för branschen.
FOTO: Adrian Hanft IIIGrafiska designern och bloggaren Adrian Hanft III på bloggen
foundphotography har
byggt en hålkamera av
Lego. Fascinerande!
Hörde för ett tag sedan (på omvägar) att
YFO:s ägarbild har förändrats drastiskt. Sedan den 19/9 är det
officiellt på hemsidan. Två av tre delägare lämnar skeppet.
Klippt från YFO:s hemsida:
"Efter ett 27 årigt delägande har Martin Liljeblad och Lars Svedjenäs sålt sitt aktieinnehav till YFO's tredje delägare Hans Jonasson."Varumärket YFO är starkt i Sverige, men sedan företaget hoppat på webbförsäljningståget på tok försent, har deras ekonomi långsamt försämrats. Koncernens senaste årsredovisning (
2004-08-31) hos
Bolagsverket visar en svag ekonomi med nedgång i omsättningen från 2003 med 10% och en resultatförsämring
på 42% (145 tkr efter finansiella poster) trots sänkta lönekostnader för både ägare och personal.
Min gissning är att det inte räcker med att enbart förändra ägarbilden för att få YFO att lyfta igen. Det behövs förmodligen också nytänkande i ledningen. Får jag rekommendera Hans Jonasson att inte sätta sig själv på VD-stolen? Inte för att det är något fel på honom utan för att det är ett klassiskt misstag. Ta in en duktig extern VD och låt honom/henne vara med och tillsätta
delar av styrelsen. Än så länge är någon ny VD inte tillsatt.
Martin och Lars sitter fortfarande (enl
Bolagsverket i skrivande stund) kvar i styrelserna för dotterbolagen YFO Stockholm respektive YFO Malmö. Kanske har man inte hunnit ändra detta ännu. I moderbolaget är de dock avförda sedan 2005-09-22.
Hoppas Martin och Lars fick ordentligt betalt för aktierna. Självklart önskar jag också Hans all lycka. Vi behöver en stark konkurrent till
Scandinavian Photo här i Göteborg för att slippa se
oligopolet förändras till ett monopol.
Idag har jag äntligen haft tid att leka med min Lensbaby. Ja, jag fick den för några veckor sedan men har inte haft tid att testa den ordentligt. Jag fick en lucka i schemat och tillbringade ett par timmar med det lilla märkliga objektivet.
Lensbaby har funnits sedan början av 2004 och mottogs redan då som en succé. Även om digitalåldern tycks driva oss djupare och djupare in i den tekniska perfektionens mörka skugga så finns det fortfarande hopp om vår kreativitet. De flesta som provat Lensbaby före mig (och det är många...) höjer den till skyarna som ett verktyg för vår kreativitet. Hurra!
Ja ja... mina sarkasmer kanske inte är tydliga nog - till saken: Lensbaby har usel optisk kvalitet. Skärpan ställs in genom att man drar (så gott man kan) i den bälgliknande kolven. Bländarautomatik och autofokus är bara att glömma. Motljusegenskaperna är sämre än sämst.
Vad är det då som gör Lensbabyn så fantastisk? Jo, det är just det att den befrämjar fotografens kreativitet och hyllar imperfektion. Du måste helt enkelt skapa medan du fotograferar. Tekniken kan inte rädda dig! Bilderna får en karaktär som till och med är svår att efterlikna i Photoshop.
Jag har tyvärr inte tid att lägga upp något galleri just nu men det kommer kanske senare. Ni får nöja er med den här bilden (Canon 1DsII + Lensbaby 2.0) och istället kika på
gallerierna på Lensbabysidan istället.
Så här kul har jag inte haft på länge!